sofia
Medlem
- Kön
- Kvinna
Tänkte berätta om ett litet äventyr jag hade tidigare I sommar.
Jag tror ni kommer att uppskatta den era runkisar, då det är på runktemat…
Hände för någon månad sen på tunnelbanan.
Jag hade varit ute med två killkompisar.
Vi var bara polare inget hade hänt mellan oss tidigare och vi har känt varandra i flera år.
Vi kan snacka om allt mellan himmel och jord.
Att det inte blivit något mellan är nog mest att man blev för bra polare för att det skulle bli något.
Även om intresset säkert funnits någongång.
Men i alla fall, vi var på väg hem, vagnen vi satt på var nästan tom, det satt några på andra änden.
Vi satte oss längst in i vagnen.
De satte sig mittemot mig
Det var varmt och jag hade en kort kjol på mig.
På sommaren går jag ibland utan trosor…
Inget som syntes förrän jag satte mig.
Grabbarna garvade då de såg min nakna fitta.
Min första reaktion var att dra ihop benen och fnittra.
Grabbarna skrattade och skämtade att jag gärna fick visa mer…
Det var sent, vagnen var tom och man var lite full…
Så på skämt särade jag på benen och visade dem min härlighet.
Men en massa fnissande kan tilläggas…
De manade på mig att känna på den, jag skämtade tillbaka att då fick de göra det också.
De vågade inte, så jag slutade.
Ödet ville nog annat dock, för bara ett par minuter senare stannade tåget i en tunnel och föraren sade i högtalaren att det stod ett tåg vid nästa hållplats med fel på dörrarna.
Att vi måste vänta tills den kunde åka iväg förrän vi kunde fortsätta.
Nu stod vi stilla och kände oss ganska säkra från att bli upptäckta, de närmaste människorna var på bortre änden av vagnen och de verkade upptagna av att snacka med varandra.
Jag retas med de att dra fram sina kukar.
Då jag visade min mus igen och började smeka den kunde de inte låta bli.
De runkade ett tag framför mig.
Sedan kunde jag inte låta bli att hjälpa dem.
Satte mig mellan dem och runkade av båda kukarna samtidigt.
De sprutade på sättet mittemot med ett stön…
Strax efter kom tåget igång och vi fortsatte hem.
Killarna kände sig ”lättade”…
Väl hemma gjorde vi mer, men det är en annan historia…
Jag tror ni kommer att uppskatta den era runkisar, då det är på runktemat…
Hände för någon månad sen på tunnelbanan.
Jag hade varit ute med två killkompisar.
Vi var bara polare inget hade hänt mellan oss tidigare och vi har känt varandra i flera år.
Vi kan snacka om allt mellan himmel och jord.
Att det inte blivit något mellan är nog mest att man blev för bra polare för att det skulle bli något.
Även om intresset säkert funnits någongång.
Men i alla fall, vi var på väg hem, vagnen vi satt på var nästan tom, det satt några på andra änden.
Vi satte oss längst in i vagnen.
De satte sig mittemot mig
Det var varmt och jag hade en kort kjol på mig.
På sommaren går jag ibland utan trosor…
Inget som syntes förrän jag satte mig.
Grabbarna garvade då de såg min nakna fitta.
Min första reaktion var att dra ihop benen och fnittra.
Grabbarna skrattade och skämtade att jag gärna fick visa mer…
Det var sent, vagnen var tom och man var lite full…
Så på skämt särade jag på benen och visade dem min härlighet.
Men en massa fnissande kan tilläggas…
De manade på mig att känna på den, jag skämtade tillbaka att då fick de göra det också.
De vågade inte, så jag slutade.
Ödet ville nog annat dock, för bara ett par minuter senare stannade tåget i en tunnel och föraren sade i högtalaren att det stod ett tåg vid nästa hållplats med fel på dörrarna.
Att vi måste vänta tills den kunde åka iväg förrän vi kunde fortsätta.
Nu stod vi stilla och kände oss ganska säkra från att bli upptäckta, de närmaste människorna var på bortre änden av vagnen och de verkade upptagna av att snacka med varandra.
Jag retas med de att dra fram sina kukar.
Då jag visade min mus igen och började smeka den kunde de inte låta bli.
De runkade ett tag framför mig.
Sedan kunde jag inte låta bli att hjälpa dem.
Satte mig mellan dem och runkade av båda kukarna samtidigt.
De sprutade på sättet mittemot med ett stön…
Strax efter kom tåget igång och vi fortsatte hem.
Killarna kände sig ”lättade”…
Väl hemma gjorde vi mer, men det är en annan historia…