Hmm, sitter här och tänker lite granna... och vet faktiskt inte varför jag skriver just här? Men har länge gått på en så konstig känsla inom mig... Vad är kärlek? Är det att tillsammans med någon man tror sig älska i all framtid skaffa sig just en framtid och leva tillsammans tills man dör? Visst, det är ju det man (jag) vill!!! men det lustiga är att när väl den stora kärleken väler ut sin stora barm över (iaf mig) så knackar även helt plötsligt vardagen på och tar ett jätte steg in i farstun och helt plötsligt så finns inte längre den härliga kärleken där någe mer, för allt man tidigare sett hos varann tar inte längre det längsta stået hos varandra utan istället kliver "-du ska, jag ska, jag vill, men det gjorde ju jag sist ju!, men sluta, va dryg du är, fan ta dig, jag hatar dig!!!" ur och ängla vingarna som man så stort sagt att man sett tidigare börjar helt plötsligt bli till stora röda heta djävuls horn! Jag blir såååå trött nu när jag sitter här och funderar på om man hittat rätt eller inte igen... det är 4:e gången på 7 år och inte vill det funka nu heller verkar det som. Vad man en gör så går det bara åt helvete!! eller så är det bara jag... ??? Men varför?
Jaja, ganska så vackert å skriva av sig här!
Kram på er!
Kåtare kan ingen vara!
Jaja, ganska så vackert å skriva av sig här!
Kram på er!
Kåtare kan ingen vara!