Bisexuell och gift/sambo?

G

Guest

Gäst
Ni som är bisexuella och lever tillsammans med någon.. Vet din partner om det? Är det något du vetat om när du gick i förhållandet eller upptäckt under förhållandets gång?

Har sett många som är det här inne och om jag ser till mig själv så skulle jag bli otroligt chockad om min man sa till mig att han även gillade män. HAde han sagt det innan giftermålet hade det inte blivit något äktenskap och hade han sagt det nu så hade det fått sig en rejäl gungning!!! (för o va tydlig så är min man ej bi)
Ska jag vara helt ärlig så hade jag nog tom blivit äcklad och rädd...

Några tankar?
 

Skinnfri

Aktiv medlem
Kön
Man
Jag hade nog reagerat som du Jenni.
Jag skulle nog bli otroligt svartsjuk och avsluta så fort som öjligt om något sådant avslöjades
 
Kön
Kvinna
Går under sådana hemligheter som man BÖR ha tillgodagivit sin partner innan äktenskap. Jag är inte så speciellt brydd om nu min kille skulle vara bi, men jag skulle nog gärna vilja veta det innan något framtida giftemål. Menar är det någon man skall kunna lita på så är det sin partner. Börjar man ett äktenskap och någon går omkring och döljer något sådant så känns det som om hela grejen är underminera från början.
 
Ålder
43
Kön
Kvinna
Den här tråden känns mycket trångsynt tyvärr. Det förändrar väl ABSOLUT ingenting att ens partner är bisexuell, OAVSETT när man får reda på det? Det är ju fortfarande personen som jag blev kär i? Att man tänder på det andra könet också, är väl nästan en komplimang? AV ALLA som den personen kunde välja mellan (100% fler än en heterosexuell person) så valde han eller hon just dig som man/hustru.
 
G

Guest

Gäst
Den här tråden känns mycket trångsynt tyvärr. Det förändrar väl ABSOLUT ingenting att ens partner är bisexuell, OAVSETT när man får reda på det? Det är ju fortfarande personen som jag blev kär i? Att man tänder på det andra könet också, är väl nästan en komplimang? AV ALLA som den personen kunde välja mellan (100% fler än en heterosexuell person) så valde han eller hon just dig som man/hustru.
-------------------------------------------------------------------------------

Vad är det som är så trångsynt?
Jag kan ju bara tala för mig och tycker att det absolut vore något som man Ska berätta innan en djupare relation kan inledas... Skulle min partner sen under förhållandets gång bli nyfiken på sin bisexuella sida så tycker jag att det bara vore rätt och tala om det för mig...

Sen kan jag må vara trångsynt....?
 

Älskar Sex

Medlem
Kön
Man
Ja det är klart man måste berätta en sån sak för sin partner! Går ju inte att ha som nån hemlighet. Och det måste ju berättas så snart det uppdagas.
Jag är hetro och kommer nog så att förbli :). Min sambo är också hetro. Men om hon skulle berätta att hon har blivit bi, så skulle jag nog inte ha några problem att leva med det. Så länge hon älskar mig och visar det.
Men jag skulle ha full förståelse om hon blev chockad och äcklad om jag skulle berätta samma sak för henne. Varför vet jag inte, men så tänker jag.
 

Neggie

Medlem
Kön
Man
Är det extremt mycket vanligare med bisexuella kvinnor nuförtiden? Verkar nästan så. Så är inte fallet med män och jag undrar vad det kan bero på. Något med penetration av ändtarm, tror jag. Kanske. Är den ökade kvinliga bisexualiteten en produkt av porr-ideal? Verkar som att det är mångt fler kvinnor som är bisexuella i teorin än i praktiken...här. Och i livet i allmänhet. Varför är det så? Vi snackar ju 2006.
 
M

MissSecret [vill inte mer]

Gäst
Jag har inte prata med min sambo om min bisexuella läggning än...det beror på att det var ganska nyligen som jag upptäckte den sidan hos mig. Eller, jag har alltid tänt på tjejer, men nu på senare tid har jag börjat bli förälskad i tjejer också. Jag tror själv att jag alltid har varit bi, men att jag inte har levt ut den sidan av mig. Så här i efterhand kan jag ju se tillfällen då jag har blivit förälskad i tjejer, men inte sett det som romantiska känslor eftersom jag varit så säker på att jag varit hetero...

Jag kommer att berätta det här för min kille när det blir tillfälle till det. Det är ju inget som man slänger ur sig vid frukostbordet, så det får bli när det känns rätt. Jag tycker att det är något som man ska berätta för sin partner, speciellt om man vill kunna prata om det med andra. Och det vill jag.
 

SuperLasse

Aktiv medlem
Ålder
51
Kön
Man
Ska jag vara helt ärlig så hade jag nog tom blivit äcklad och rädd...

Några tankar?

Jag är straight själv, och min tjej är det också, vad jag vet. Men om hon skulle visa sig vara bi, vore det ingen katastrof. Jag förstår inte din moralpanik. Det är ju HENNE jag gillar, oavsett vilken "etikett" du försöker sätta på henne? Jag tycker också man ska vara ärlig. Men det är väl egentligen så jävla självklart, så det blir väl bara en plattityd att upprepa det?

Jag håller med red att det är trångsynt, av följande skäl:

1. Livet är mer komplicerat än du tror. Det händer att folk upptäcker såna saker efter 25. Kanske du också kommer göra det? Betyder det att man ska vänta med giftermål tills 25? En sista förbrukningsdag, med intyg på att man garanterat inte är mer än högst 4% bisexuell?? ;)

2. Vem har givit dig rätten att moralisera/klandra andra? Lägg inte näsan i blöt i det du inte har med att göra, andra människors känsloliv.

3. Äcklad och rädd? Säger du så får du skylla dig själv: Du ger intrycket att vara konservativt religiös, av samma sort som också anser att svarta har mindre värde än vita. Det - min sköna - är verkligen trångsynt.

Eller uppfattades du fel? Kram på dig.

Make love, not war.
 
G

G-mannen [adjö]

Gäst
Det står väl var och en fritt att gilla om ens partner är bi eller inte. Trångsynt eller inte så behöver ju inte alla gilla alla.

Jag skulle bli ganska intresserad - to say the least - om jag upptäckte att min partner var bi, men Maree har en poäng - det är sådant som man talar om för sin partner, antingen i början av ett förhållande eller när man upptäcker det.

Det ändrar nog inget i sak: red har alldeles rätt när hon säger att det är man själv som är den utvalde/-a, men det är en förtroendesak. Jag skulle bli ledsen om jag i efterhand fick veta att min kvinna trånat efter andra kvinnor en massa år, både för att hon kanske lurat (?) mig, men också för att hon inte vågat anförtro sig och själv kanske gått omkring och mått illa. Svärdet är minst treeggat.

Alltså är det bäst om man talar om det för sin partner, men partnern är klok om han eller hon inte sparkar bakut på två sekunder utan tänker efter. Kanske innebär det ett hot och något som gör förhållandet omöjligt, kanske innebär det tvärtom fantastiska möjligheter eller bara en tacksamhet över att partner vågar anförtro sig. Det är säkert olika från fall till fall och dessbättre är vi ju olika. It takes all sorts to make a world.
 
Kön
Kvinna
Trångsynt...för min del handlar det nog mer om att man skall vara så öppen som man bara kan när man går in i ett äktenskap. Så det handlar just kanke inte så mycket om den sexuella läggningen, snarare om att hålla fram saning och ärlighet.
 

Stalker_Sn

Medlem
Ålder
42
Kön
Man
Det är lite konstigt att man är inne på ett forum som förespråkar frihet att uttrycka sin sexualitet och andra tankar som man annars inte skulle ha, när folk börjar domdera...

För mig finns inget "rätt eller fel", det finns ingen av oss som har samma tankegångar eller bakgrund, så varför försöka stöka runt och ändra andra?

Det är självklart förbehållet för var och en att ha en åsikt, men om man inte kan uttrycka den i en respektabel form så tycker i alla fall JAG att man kan hålla den för sig själv.

Om min partner skulle visa sig ha en läggning som inkluderar båda könen, så skulle jag absolut se möjligheter i det.... Samtidigt så vill jag att min partner, oavsett, visar vad hon känner för mig.
Det är, för mig, ingenting som är revolutionerande eller omskakande om detta skulle hända. Jag ändrar mig själv som person konstant, utveckling är ju obeveklig så varför skulle man inte kunna öppna en dörr för bisexualitet utan att ha haft en aning om det innan man gifte sig...

En fråga till dig Jenni,
Vi ponerar att din man satte sig ner med dig en kväll och berättade att han under en liten tid börjat bli mer fascinerad sexuellt av män, och han berättar för dig att han ALDRIG skulle trott det själv förrän det nu överraskade honom.
Skulle du i det här scenariot inte acceptera att han "plötsligt" upptäckte nånting om honom själv som han inte visste?
Vore det någon skillnad för dig, jämfört med om han vetat från början?
Nyfiken :).
 

Loadboy

Medlem
Kön
Man
Jag antar att jag slänger in en brasklapp här. Jag är själv hetero och min ex som jag var tillsammans med var bi. Det fick jag reda på ca ett år efteråt då hon berättade det för mig. Vi var tillsammans i fyra år. Hur jag reagerade? Faktiskt med en axelryckning. Jag ifrågasatte det inte ens. Ibland gav vi tom gemensamma kommentarer till varandra när vi såg nån pudding på stan...:cool: Men jag litade på henne till 100% och vi gjorde slut av helt andra anledningar än att smussla bredvid. Det tänker jag inte gå in på.

Jag vet inte om det är trångsynt av det ni nämnt innan. Vidsynthet vs trångsynthet är en knepig grej. Hur vidsynt man än är så snubblar man alltid över fördomarnas rötter emellanåt. Många får erfarenheter och blir mer vidyntare ju mer de snubblar. Men en del blir mer trångsynta. Det handlar nog om vad man vill se och kan leva med.
 

Honesty

Ny medlem
Kön
Man
Tror jag kan berätta om min situation som inte är sådär jättevanlig.
Min mamma och pappa har varit gifta ett bra tag och när jag var runt 13 år berättade min mamma att hon var bisexuell och tände på det andra könet men att vi inte skulle gå runt och sprida det pga diverse anledningar. Min pappa visste självklart om det.

Först när jag var 17 år fick jag reda på att min mamma och pappa skulle separera pga min mamma visade sig vara lesbisk.

Tror inte det är många som har en biologisk lesbisk mamma men det är någonting man får acceptera. Det är inget jag går runt och döljer för min omgivning och jag känner inget ont emot henne.
Dock är situation lite knölig..
 

Loadboy

Medlem
Kön
Man
En liten rättning av mitt förra inlägg. Ett år efter att vi blev ihop mitt ex och jag, så berättade hon för mig att hon var bisexuell. Vi var tillsammans tre år till efter hennes bekännelse....Gud så man kan krångla till det med det grammatiska...och i verkligheten också för den delen...;)
 
H

Härligheten(slutar på egen begäran)

Gäst
Oj då.....det här verkar vara ett hett ämne :p[}:)]:love:

Själv så vet jag inte om jag egentligen kan kalla mig bi men....visst kan jag absolut tända på kvinnor. Skulle jag kunna leva ihop med en kvinna? Nja, varför inte. Men har aldrig gjort det så vet inte om just det skulle vara en skillnad. Kanske, ingen toaring uppfälld osv.... :)

Jag är gift. Gift med en man. Men visst har jag talat om mina sexuella fantasier om att älska med en annan kvinna, få njuta av kvinnlig fägring.... Känns iof både lite pirrigt men också spännande.

Jo, jag kan nog kalla mig bi....kanske. Men jag har idag vid, ingen kvinna talar om sin ålder, än i praktiken haft ett förhållande m en annan kvinna.

Min man......han vet om det som sagt, men är väl rätt säker på att jag stannar kvar ;).

Euh....har jag svarat nu eller..... hi hi...
 

challe

Moderator
Staff Member
Kön
Man
Jag kan inte låta bli att dra lite på munnen åt många av er.

Vilken panik för att någon ventilerar sina tankar!

Bara för att det skiljer lite i åsikt behöver man väl inte ta till så kraftiga fördömmanden.

Jag kan inte se att det skulle vara så farligt om partnerna "har en liten procent" som man säjer i filmen "G"

Jag kan inte heller se att det skulle vara sååå farligt om man inte tycker om det. Det är ju liksom så att om partnern är bi så är ju plöstligt antalet potentiella konkurrenter om honom/henne en så där 3 miljarder fler än om han/hon är helt hetero.

Hoppas jag inte hetsade upp er för mycket nu...


Hälsar eder alltid lika tillgivne


Charles-Ingvar
 
G

Guest

Gäst
Ska jag vara helt ärlig så hade jag nog tom blivit äcklad och rädd...

Några tankar?

Jag är straight själv, och min tjej är det också, vad jag vet. Men om hon skulle visa sig vara bi, vore det ingen katastrof. Jag förstår inte din moralpanik. Det är ju HENNE jag gillar, oavsett vilken "etikett" du försöker sätta på henne? Jag tycker också man ska vara ärlig. Men det är väl egentligen så jävla självklart, så det blir väl bara en plattityd att upprepa det?

Jag håller med red att det är trångsynt, av följande skäl:

1. Livet är mer komplicerat än du tror. Det händer att folk upptäcker såna saker efter 25. Kanske du också kommer göra det? Betyder det att man ska vänta med giftermål tills 25? En sista förbrukningsdag, med intyg på att man garanterat inte är mer än högst 4% bisexuell?? ;)

2. Vem har givit dig rätten att moralisera/klandra andra? Lägg inte näsan i blöt i det du inte har med att göra, andra människors känsloliv.

3. Äcklad och rädd? Säger du så får du skylla dig själv: Du ger intrycket att vara konservativt religiös, av samma sort som också anser att svarta har mindre värde än vita. Det - min sköna - är verkligen trångsynt.

Eller uppfattades du fel? Kram på dig.

Make love, not war.

----------------------------------------------------------------------------
1. Visst är livet komplicerat...

2. När har jag molariserat eller klandrat andra? Tycker att jag ganska tydligt påpekar att jag pratar om mig och mina känslor.

3. Konservativt religös är inget jag är. Behöver man vara det för att kanske ha samma tankar som jag?

Vem är det som dömmer? Du va väldigt snabb på och dömma mig... ;)
 
Toppen