när blev ni av med Oskulden

[Dra_Q_La]

Hehe du skulle bara veta hur nöjd ja hade varit med det Dra U La. Men inte ens det har ja, har i princip inga riktiga vänner allt e bara på nätet, wow eller msn. Sitter ffs vid datorn 24 timmar om dygnet...

Och när jag var liten bodde vi i en skokartong mitt på motorvägen! Vår far slog oss till sömns varje natt och vi var tvugna att gå upp en timme innan vi gick och la oss. Boo fucking hoo! Folk som tycker synd om sig själva får varken kompisar eller sex. Det är okej om du tycker att jag är ett okänsligt rövhål, om du bara fattar vad jag säger. Jag tror inte medömkan är vad du behöver. Kanske lite frisk luft?

 

[Dra_Q_La]

Originally posted by SonPari

Det både jag och Kuken blir irriterade på är dock att ni får allting att verka så lätt och att allting är så självklart. Fast ni vet inte hur det känns att sitta här. Ja tror dock att killar skulle gilla mig om dom bara ville lära känna mig, för ja kanske ite e så jätte intressant på första ögonkastet eftersom ja är väldigt blyg och kanske verkar tråkig då. Hur gör man liksom :S

Det är inte lätt. Det är inte rättvist. Folk får hudsjukdomar som vanställer dem för livet. Andra kan inte värja sig från raggningsförsöken. Om din ålder i profilen stämmer så är det ingen panik. Saker kan bli mycket, mycket värre än vad de är nu, tro mig.

 

[SonPari -LÅST-]

Nej min profil stämmer inte. Skrev 18 bara för att inte bli bannad men nu skiter ja i vilket. I vilket fall som helst, mår ja inte dåligt. Ja mår helt okej utan vänner, det funkar. Men det känns som man missar SÅ mycket. Ja behöver varken medömkan, okänslighet eller klagomål och kritik. Ja vill bara ha en lösning på problemet.

Suger för pengar

 

[Kuken]

Originally posted by Dra_Q_La

Ledsen, men det var det mest konstruktiva jag kunde säga. Den ultra-cyniska, människohatande inställningen är verkligen oattraktiv, och säkert en del av problemet. Och varför skulle människor som uppenbarligen räknas in bland de som "ljuger", "fular sig", och är "jävligt otrevliga" (för att vi haft sex) inte få kommentera det? Verkar orättvist.

Men det betyder INTE att alla som har sex är lögnaktiga, egoistiska svin. Det är ultra-cyniskt människohat och inget annat, och det är JÄVLIGT oattraktivt. Jag har f ö varit mellanchef och suttit i ledningen för några företag också, utöver att jag haft sex flera gånger. Så jag måste vara ett dubbelsvin!

Du har uppenbarligen vissa lässvårigheter. VAR har jag skrivit att ALLA är det?!?!? Jag skrev att de som kommer LÄNGST här i livet är de som ljuger osv.

Du har inte hävdat dessa saker SonPari, men Kuken gör det varje gång han får chansen. Han får väl svara själv för det.

Du får nog svara för det på egen hand, eftersom du tar saker ur luften.



Sen en liten sak som vissa inte verkar förstå. Jag vill inte ha nån slags hjälp. Om jag inte duger som jag är, så kan världen ruttna ifred. Då vill jag ändå inte vara med. Det jag uttrycker när jag skriver bittra saker här är mestadels för den totala oförståelse som finns för oss som inte har ett sexliv. Man blir idiotförklarad. Jättekul, verkligen.
Ordet "oskuld" borde bytas mot "skuld" istället, eftersom det är mer skuldförknippat att INTE få ha sex än tvärt om.
Jag skulle gärna stå upp och tala om för världen att "jag har tyvärr aldrig haft sex, för jag kan inte ragga". Men det kan man ju inte göra, för då blir man antagligen utskrattad. Jag skulle inte bli trodd ens... DET är tragiskt. Att sex och kärlek kopplas till prestationer är fan helt jävla sjukt.

 

[Dra_Q_La]

Du har uppenbarligen vissa lässvårigheter. VAR har jag skrivit att ALLA är det?!?!? Jag skrev att de som kommer LÄNGST här i livet är de som ljuger osv.

Det är samma sak. Var går gränsen för längst? De tio bästa? De tusen bästa? Om de kommit dit de har genom att vara stora svin är det väl naturligt att anta att att man måste vara åtminstone ett mindre svin för att komma någonstans alls. Slutsatsen följer ofrånkomligt från ditt resonemang. Men sanningen är att man kan komma hur långt som helst utan att vara ett svin alls. Det händer.

Det jag uttrycker när jag skriver bittra saker här är mestadels för den totala oförståelse som finns för oss som inte har ett sexliv. Man blir idiotförklarad. Jättekul, verkligen.

Av vem? Själv har jag gång på gång förklarat att det inte är något fel, att det är vanligare än du tror, o s v, men du hör ju inte vad man säger. Du bara maler på. Det kanske är du som har idiotförklarat dig själv? Det är inte din "oskuld" som är problemet, det är dina teorier om människor.

 

[Rödluvan]

Originally posted by SonPari

Nej min profil stämmer inte. Skrev 18 bara för att inte bli bannad men nu skiter ja i vilket. I vilket fall som helst, mår ja inte dåligt. Ja mår helt okej utan vänner, det funkar. Men det känns som man missar SÅ mycket. Ja behöver varken medömkan, okänslighet eller klagomål och kritik. Ja vill bara ha en lösning på problemet.

Jag vet inte om jag har någon lösning på problemet, men om din profil stämmer nu så vet jag att jag var i exakt samma sits som du i den ålderna. Var mobbad i skolan, hade i princip inga riktiga vänner i skolan, MEN, jag hade vänner på nätet. Hmmm, nej, nätet fanns inte då (f-n va gammal jag måste vara) men BBS:er fanns, databaser.

Jag träffade vänner där, killar som tyckte om mig för den jag var, tyckte att jag var söt, gav mig komplimanger, något som jag aldrig fått förut. Skaffade en helt ny bekantskapskrets, några som tyckte att jag duger, att jag var en toppentjej. Sakta med säkert började tanken ta form att kanske, kanske var det så att "alla" andra hade fel, att jag inte alls var så kass som de ville ge sken av.

Tyckte också att jag var fruktansvärt oerfaren, alla andra hade ju gjort den en massa gånger, nya killar varje helg, varför var jag så ful att ingen ville ha mig.

Blev av med min oskuld när jag var 16, vilket kändes som om det var jättesent, nu känns det som om det var väldigt tididgt.

Kanske ska tillägga att jag inte blev av med den frivilligt, blev överfallen, misshandlad och våldtagen när jag var på väg hem från busshållplatsen en mörk och kalla kväll i februari, bodde på landet, ett par kilometer in på en grusväg. DET hjälpte inte heller jättemycket för självförteoende och att få kontakt med det motsatta könet, minst sagt svårt att lita på någon efter det.

Så Son, tänker inte sitta här och tycka synd om dig, inte tala om för dig vad jag tycker att du ska göra, men jag tror att jag förstår fullkomligt vilken situation det är du befinner dig i, eftersom jag själv varit där. Vill du ha någon att prata med, om vad som helst, så finns jag här.

Har fortfarande svårt att ta komplimanger, tvivlar på om den som ger verkligen menar dem, men jag VET att jag duger som jag är. Och det är det alla måste komma fram till.

Skrivkramp....

 

[Dra_Q_La]

Kan relatera...

Sakta med säkert började tanken ta form att kanske, kanske var det så att "alla" andra hade fel, att jag inte alls var så kass som de ville ge sken av.

Eller det kan t o m vara så att ens tolkningar av andras beteenden var fel. De kanske inte tyckte att man var kass alls, men av någon orsak var det så man tolkade dem, och man betedde sig därefter, vilket inte brukar få positivia konsekvenser. Och ingen (eller oerhört få) är så självsäker att de kommer att försöka korrigera ens beteende. Det är väl det stora problemet, att det till slut måste hända något som gör att man förändras på egen hand. Som tur är händer det ändå för det mesta, så småning om.

 

[Kuken]

Ledsen om jag verkar tvär och tjurig hörni, men jag är sån ibland. Det har jag blivit av all skit jag har fått ta genom åren, och jag menar inget illa mot er, men det vi talar om är så känsligt att jag lätt ballar ur och börjar klaga på allt. Klart att ni egentligen ska ha tack för att ni försöker uppmuntra... Men precis som SonPari sade, så blir man bara alldeles gråtfärdig av att alla får det att låta så lätt.
Det finns ingenting i hela världen jag vill hellre än att få uppleva besvarad kärlek, men samtidigt är det det absolut mest avlägsna drömtillstånd som kan existera. Som att få leva i en saga liksom. Man vill, men det är ju ändå bara en dröm. Ta ifrån mig allt jag äger, tortera mig, låt mig svälta i Somalia i 10 år. Jag skulle lätt välja det ändå, bara nån ville ha mig för den jag är.
Jag betvivlar inte att jag skulle kunna hitta nån om jag bara lärde mig att spela teater, men herregud, är det verkligen meningen att det ska vara så? Jag har blivit lurad. Såhär trodde jag inte att livet skulle vara. Jag trodde att man kunde träffa nån som gillade en för ens egenskaper, inte för egenskaper som man bara fejkar fram.

Och ni som nu inte gillar mitt gnäll, bry er inte om att svara. Jag tror inte att ni kan hjälpa mig ändå. Det enda jag får ut av det här är att det känns bättre att tala om skiten för nån. I verkligheten vågar jag inte.
Det är snarast så, att ju mer råd jag får, desto inser jag hur svårt det är att få bukt med problemet, då råden är så långt ifrån vad jag klarar av att göra.
Jag mår nog tyvärr bäst av att bara pressa tillbaka den stora svarta klumpen av hat, sorg och vanmakt inom mig, svälja den och försöka se allt annat som är trevligt här i världen. Jag kommer aldrig att lyckas ta mig upp ur tillståndet där jag fortfarande bara är en liten ovetande pojke inför hela den utomstående världen av mycket mer sexuellt erfarna varelser.

Skål. Jag kommer att bli alkis på kuppen, men det är ju ett skitproblem i jämförelse med det här.

 

[Dra_Q_La]

Din teori att du bara kan träffa någon genom att spela teater är fel. (Ledsen om du inte vill ha avvikande åsikter, men de bara kommer ur mig. Jag är sån.) Man kan nästan aldrig träffa någon seriöst om man spelar teater. Men din teori kan nog i sig sätta en del käppar i hjulet för dig. Det är min poäng. Med det inte sagt att det skulle vara lätt för dig att ändra förhållningssätt, det är klart att det inte är.

 

[fredrik66]

Kuken,

Jag tycker du har en talang som du ska odla, författarskap. Allvarligt menat.

 

[Kuken]

Originally posted by Dra_Q_La

Din teori att du bara kan träffa någon genom att spela teater är fel. (Ledsen om du inte vill ha avvikande åsikter, men de bara kommer ur mig. Jag är sån.) man kan nästan aldrig träffa någon seriöst om man spelar teater. Men din teori kan nog i sig sätta en del käppar i hjulet för dig. Det är min poäng. Med det inte sagt att det skulle vara lätt för dig att ändra förhållningssätt, det är klart att det inte är.

Nänä, men nog är det svårare för dem som inte håller på och åmar sig. Alla de killar som jag tycker är vettiga har jävligt svårt med tjejer. Inte lika svårt som jag dock.

Det är en mängd olika faktorer som gör det svårt. Det värsta är nog att jag är så in i helvete feg. Jag är inte blyg, men feg. Det är en viss skillnad. Jag tror inte att nån som träffar kompismässigt skulle kunna tänka sig att jag har det som jag har. Men så fort det kommer till flickor så är det tvärstopp. Jag säger helst inte ens hej. Till och med DET går åt helvete...

 

[Kuken]

Originally posted by fredrik66

Kuken,

Jag tycker du har en talang som du ska odla, författarskap. Allvarligt menat.

Tack! Det värmer mer än alla andra råd måste jag säga.
Ja, jag gillar att skriva, och gillar att uttrycka mig i text. Jag vet inte riktigt vad jag skulle skriva om, om jag nu skulle ta mig an nåt större projekt bara. Kanske borde ta mig en funderare över det.
Jag har ju svårmodet som krävs i alla fall, haha.

 

[Dra_Q_La]

Kuken, om du bara visste hur jag känner igen mig i dina beskrivningar...

Nänä, men nog är det svårare för dem som inte håller på och åmar sig. Alla de killar som jag tycker är vettiga har jävligt svårt med tjejer.

Jag vet exakt vad du menar, och vilka sorts personer du syftar på. Det var det jag menade ovan, att få (och sena) erfarenheter kan vara mycket mer värda (även erfarenhetsmässigt) än många enstaka upplevelser. Bland mina vänner finns de som haft många korta sexrelationer ända sedan högstadiet/gymnasiet och de som har haft ett fåtal flickvänner. De senare är de som har välfungerande relationer idag. De förra tenderar att ha svårt att relatera till långvariga, stabila relationer--och de "lever" (sexuellt) just på att raggandet blir väldigt formulaiskt (det är "teaterspelet" du pratar om). Det gör dem inte till dåliga människor, men när man är 30+ är det dem man tycker lite synd om, inte oss "little-and-late". D v s, de du tycker är vettiga är vettiga, och det betalar sig i längden. Tro det eller ej.

 

[Kuken]

Originally posted by Dra_Q_La

Kuken, om du bara visste hur jag känner igen mig i dina beskrivningar...

Nänä, men nog är det svårare för dem som inte håller på och åmar sig. Alla de killar som jag tycker är vettiga har jävligt svårt med tjejer.

Jag vet exakt vad du menar, och vilka sorts personer du syftar på. Det var det jag menade ovan, att få (och sena) erfarenheter kan vara mycket mer värda (även erfarenhetsmässigt) än många enstaka upplevelser. Bland mina vänner finns de som haft många korta sexrelationer ända sedan högstadiet/gymnasiet och de som har haft ett fåtal flickvänner. De senare är de som har välfungerande relationer idag. De förra tenderar att ha svårt att relatera till långvariga, stabila relationer--och de "lever" (sexuellt) just på att raggandet blir väldigt formulaiskt (det är "teaterspelet" du pratar om). Det gör dem inte till dåliga människor, men när man är 30+ är det dem man tycker lite synd om, inte oss "little-and-late". D v s, de du tycker är vettiga är vettiga, och det betalar sig i längden. Tro det eller ej.

Hmm, ja. Hoppet är ju det sista som dör hos människan innan hon själv. Mitt hopp är inte dött, men det är inte långt ifrån. Jag förstår faktiskt inte själv varför jag hoppas. Det är väl ryggraden som säger ifrån, hehe.
Jag tror, precis som du säger, att de som har väldigt många relationer eller "engångsknull" har svårt att sen hålla sig till en kvinna (eller man för den delen). Men det är nog som så att runtknullandet beror på personligheten, inte tvärt om. Vissa kanske har ett väldigt stort sexuellt behov? Se bara på "alfahannar" inom djurvärden. De största, starkaste hannarna, som sätter på så många som möjligt, och det är ju faktiskt så att det är de som föredras av honorna. Ganska naturligt egentligen.
Jag är nog en "omegahanne" (sista bokstaven i grekiska alfabetet)... Jag har inte alls ett stort behov av sex. Kanske för att jag vant mig vid att aldrig få det, men det ligger nog också i generna. Synd bara att kuken där nere ska ha så mycket med kärleken att göra.

 

[GrV]

Kuken:

Ju mer du skriver desto mer känner jag igen mig.

När jag tänker efter så är de av mina polare som får till det rätt fula. Har en polare som är kung på att fixa brudar, men satan vad han smörar, ljuger och manipulerar. Jag varken vill eller har självförtroende till det. Annars är det samma sak, de jag känner som är vettiga är mer eller mindre kassa på att fixa brudar.

Det finns några som har förhållanden, men ska jag vara ärlig så är inte kvaliten på deras flickvänner något vidare. Det känns som att de i desperation tagit vad de lätt kunnat få. Har en polare som erkännt att han vantrivs i sin relation men törs inte bryta för att han vet att det blir svårt att hitta någon ny.

Själv la jag ner hoppet (i stort sett) när jag fyllde 25. Har man inte någon som helst lycka innan dess så är det rökt.

 

[Dra_Q_La]

Jag tror det är lite mer komplicerat. Alfahannar får sex därför att de har makt. Det finns uppenbara paralleller hos människor, men det är inte samma "spel" som "teaterspelet" hos dem som raggar regelbundet. (Jag kallar det hellre formulaiskt beteende, inte så värdeladdat.) Makten är inte fejk, den är helt äkta. Du kan ju satsa på att bli CEO och se vad som händer med sexlivet. Utöver det är det ganska stora skillnader oss primater emellan, och sex med största antalet honor är kanske inte det framgångskriterium vi mest använder. För att inte tala om barn med det största antalet honor!

Vad gäller den kausala relationen mellan personlighet och sexuella framgångar så är det nog en dubbelriktad process. Personligheten påverkas givetvis av hur livet förlöper, och tvärtom.

De största, starkaste hannarna, som sätter på så många som möjligt, och det är ju faktiskt så att det är de som föredras av honorna.

Låter som en tautologi. Givetvis är det de som får ha sex med flest honor som honorna helst vill ha sex med. Det är ju vad det betyder. (Våldtäkter är ganska ovanliga i naturen.) Honorna föredrar nog inte dessa individer för att de "knullar runt" utan för att de har makt. Verkar inte vara riktigt samma sak som att vara duktig på krogragg.

 

[Kuken]

Originally posted by GrV

Kuken:

Ju mer du skriver desto mer känner jag igen mig.

När jag tänker efter så är de av mina polare som får till det rätt fula. Har en polare som är kung på att fixa brudar, men satan vad han smörar, ljuger och manipulerar. Jag varken vill eller har självförtroende till det. Annars är det samma sak, de jag känner som är vettiga är mer eller mindre kassa på att fixa brudar.

Det finns några som har förhållanden, men ska jag vara ärlig så är inte kvaliten på deras flickvänner något vidare. Det känns som att de i desperation tagit vad de lätt kunnat få. Har en polare som erkännt att han vantrivs i sin relation men törs inte bryta för att han vet att det blir svårt att hitta någon ny.

Själv la jag ner hoppet (i stort sett) när jag fyllde 25. Har man inte någon som helst lycka innan dess så är det rökt.

En liten sak i det här resonemanget som kanske låter en gnista av hopp finnas kvar, är att det borde finnas ett liknande förhållande åt andra hållet. Att det också finns flickor är "som vi". Jag har dock svårt att tro det, eftersom även den mest blyga flicka som har något sånär gott utseende förr eller senare blir infångad av en brunstig hanne. Och är det så att det ändå finns några kvar som inte uteslutits härvid, så är det väl om möjligt ännu svårare att komma i kontakt med dem. Jag menar, blyg + blyg repellerar varandra...
Jag har nog faktiskt störst dragning till blyga flickor. Antagligen för att jag undermedvetet förstår att de inte heller har den största erfarenheten. Men kanske också för att jag då åtminstone vågar tänka tanken. Erfarna människor gör mig bara rädd. I alla fall de som visar tydligt att de är erfarna.
De väldigt få gånger jag ens försökt mig på lite närmanden är det med flickor som är blyga, och eftersom jag är det själv också, så går det ju inget vidare. Jag vågar inte tro att de skulle kunna gilla mig, eftersom de är blyga och kanske inte vågar visa det tillbaka. Jag kan inte tänka mig nåt värre än att vara en gåpå-ig jävel. Såna hatar jag ju själv, och jag vill inte ens komma så långt att jag får ett NEJ rakt i nyllet. Då har man redan gått för långt känns det som. Jag vill kunna se ett intresse från den andra parten ordentligt först, men så långt kommer jag aldrig.

 

[Kuken]

Originally posted by Dra_Q_La

Jag tror det är lite mer komplicerat. Alfahannar får sex därför att de har makt. Det finns uppenbara paralleller hos människor, men det är inte samma "spel" som "teaterspelet" hos dem som raggar regelbundet. (Jag kallar det hellre formulaiskt beteende, inte så värdeladdat.) Makten är inte fejk, den är helt äkta. Du kan ju satsa på att bli CEO och se vad som händer med sexlivet. Utöver det är det ganska stora skillnader oss primater emellan, och sex med största antalet honor är kanske inte det framgångskriterium vi mest använder. För att inte tala om barn med det största antalet honor!

Vad gäller den kausala relationen mellan personlighet och sexuella framgångar så är det nog en dubbelriktad process. Personligheten påverkas givetvis av hur livet förlöper, och tvärtom.

De största, starkaste hannarna, som sätter på så många som möjligt, och det är ju faktiskt så att det är de som föredras av honorna.

Låter som en tautologi. Givetvis är det de som får ha sex med flest honor som honorna helst vill ha sex med. Det är ju vad det betyder. (Våldtäkter är ganska ovanliga i naturen.) Honorna föredrar nog inte dessa individer för att de "knullar runt" utan för att de har makt. Verkar inte vara riktigt samma sak som att vara duktig på krogragg.

Du har nog rätt, det där har större paralleller med att hustrumisshandlare och andra våldsamma jävlar trots allt kan finnas tilldragande hos vissa kvinnor. Makt är väl sexigt antar jag.

 

[GrV]

Jag är också mer intresserad av blygare tjejer. Eller igentligen är det så att gapiga och kaxiga tjejer känns bitchiga och dryga.

Ett av mina få hopp är att jag ska kunna bygga upp lite cash och på så sätt locka till mig någon som sen inser att jag är en trevlig prick
Detta efterssom jag vägrar ljuga och svina för att få någon.

 

[Dra_Q_La]

Du har nog rätt, det där har större paralleller med att hustrumisshandlare och andra våldsamma jävlar trots allt kan finnas tilldragande hos vissa kvinnor.

Ja, det finns en och annan kvinna som inte kan motstå såna män, men det är ofta för att de har en egen historia av att ha blivit misshandlade som barn eller varit i ett sånt förhållande tidigare. Vanliga kvinnor är inte jätteattraherade av våldtäktsmän... Och parallellen funkar inte riktigt. Våldtäkter hjälper dig inte att bli alfahanne i flocken.

Makt är väl sexigt antar jag.

You bet your ass. Som tur är är det inte det enda som är attraktivt.